Pojken i randig pyjamas

Pojken i randig pyjamas

Vi har läst en bok som heter "Pojken i randig pyjamas" som handlar mycket om hur det var när Hitler tog makten över judarna runt 1940-talet genre i den här boken är historia, budskapet är att man ska vara försiktig för att detta kan hända igen, tema är kärlek vänskap och makt. Författare  är John Boyne. John Boyne började skriva på onsdags morgonen och skrev i 60 timmar med endast korta pauser och blev färdig på fredagen.

Bruno är nio år, svart kort hår och har alltid fina kläder till exempel t-shirt hängslen och knäade shorts. Som är född runt 1930/1940 -talet  och samma datum och år som Shmuel. Bruno är en person som inte riktigt fattar vad som pågår på andra sidan stängslet och gör allt för att han och  Shmuel ska vara vänner.

Shmuel är en ganska kort person som är ganska så mager, som går runt med en smutsig randig pyjamas. Han är smutsig på händer och ansikte. han har inget hår eftersom att soldaterna har rakat av det. Shmuel är född på samma dag och samma år som bruno. Båda har ju blivit flyttade från deras hem fast på olika sätt, Shmuel bryr sig inte om så mycket när bruno säger lite klantiga saker utan är mest glad för att han har en sådan bra vän. Han är en stark person eftersom att ha har förlorat flera familjemedlemmar.

Löjtnant Kotler är en kille som är hård på utsidan men svag inuti för jag tror att han saknar sin pappa. Han går runt i kostym och hatt, ljus kort hår med snedbena. Gillar tjejer i alla åldrar eftersom att han gillar Gretel (Brunos syster) och Mamma.

Det handlar om nioårige bruno som kom hem en dag så får han se att deras husa maria höll på att packa hans saker, men han fattade inte varför. Det var någon som va på middag hos dom som inte bruno fick vara med på, han trodde att det var Furien men det var det inte, det var fyren alltså hitler. Då Hitler sa att pappa fått ett bättre jobb vilket gjorde så att dom behövde flytta. Då Bruno inser att han behöver lämna sina bästa vänner för livet Karl, Daniel och Martin.

När det väl är flyttdax så åker det tåg dit, det var en vagn där dom var ensamma och det var fina säten och snyggt och prydligt men i den andra var det smutsigt och inga sittplatser utom på det skitiga golvet, och alla hade randiga pyjamasar. redan då tyckte Bruno att det verkade konstigt.

När dom väl kommer till Auschwitz så blir han fundersam om det där verkligen är deras hus med tanke på att deras förra hus hade fem våningar och det här huset har bara tre. Men när han kom till sitt rum så blev han nöjd för att han hade ett fönster som han kunde se ut igenom utan att behöva stå på tå. När han ställer sig för att kolla ut så ser han ett ställe som ser ut som en bondgård. På hans sida ser man gröna växter och en liten dam men på andra sidan utav det höga stängslet så ser man torka och bara några hus och framför allt människor i skitiga randiga pyjamasar som arbetar.

Efter ett tag blir han leksugen men han hittar ingen att leka med. Så en dag så går han på upptäcktsfärd. så ser han först en prick som sedan blev en fläck som blev e krumelur som till sist blev en pojke, en pojke som heter Shmuel. Varje eftermiddag efter lektionen så går han dit och pratar med Shmuel. Felet var att Bruno sa saker som inte riktigt var så passade eftersom Shmuel sitter i koncentrationsläger, till exempel “ Jag har bara tre våningar nu, men hemma i Berlin hade vi fem.” och dom är ju bara en familj medans Shmuel kanske sover 3

familjer i ett rum.

Den här boken och filmen utspelas ute på landet i polen. Det är inte direkt någon rolig miljö att vara i eftersom att du ser taggtrådar, och arbetande människor som går runt i pyjamasar och så ser man rök från lik. och skrattande soldater som har ett stort leende när judarna inte klarar av livet längre. På andra sidan ser man stora fina hus med skog runt om.     

Jag älskar denna bok för att jag har lär mig mycket om hur det var förut, även för att jag gillar faktaböcker om hur det var förr. Jag ger den här boken 5/5 stjärnor.