Pojken i randig pyjamas

                    Pojken i randig pyjamas

Jag har läst boken "Pojken i randig pyjamas" författaren heter John Boyne han är född 1971 den 30 april. Genren är historisk roman. 

Bruno är en pojke som är väldigt sprallig och älskar att gå på upptäcktsfärder. Han har en syster som är “ett hopplöst fall”, en mamma och en pappa.

Året var 1940.

En morgon så kommer Bruno hem och ser att den överbetalda husan Maria tar ut alla kläder ur hans garder till och med längst in där han har sina hemliga planer med sina kompisar. Han frågar vad som händer. Och efter 5:te gången så svarar mamma att dom ska flytta för att pappa har fått ett nytt jobb i Auschwitz, eller så det låter för Bruno “Allt svisch”. Han tycker inte om den idén, han kommer sakna huset med fem våningar ,det lilla fönstret längst upp och trapp räcket som går längst upp och neråt som han åker på.

Några dagar tidigare så bjuder familjen Brunos farmor och farfar på middag och dom har jättekul men sen så uppstår det ett bråk mellan farmor och pappa. Pappa har alltid på sig sin uniform och farmor gillar inte det. Det är hemskt. Och farmorn rusar ut ur huset.

När dom kommer till det nya huset så är det bara 3 våningar i huset och inte en enda granne. Trodde han.

I hans rum fanns det ett fönster, och om han tittade ut ur fönstret så kan han se massa baracker bakom ett stängsel och det var massor av människor i randiga pyjamaser med mössor. Varje dag så ser Bruno soldater som går in och ut ur huset och en av dom är löjtnant kotler som Gretel flörtar med varje dag.

En dag går han jättelångt vid stängslet utan att han fick av sin pappa. Han såg en pricken som blev en fläck som blev en krumelur som blev en figur som blev… en pojke. Pojken satt på andra sida stängslet.

Bruno blev direkt intresserad av honom. Han började fråga pojken massor av saker. “Vad heter du?” “Jag heter Shmuel.” “Var kommer du ifrån?” “Jag kommer ifrån Polen.” “Vad gör du här?” “Jag vet inte.” “Vad händer på din sida av stängslet?” “Mycket.” Bruno blir direkt kompis med Shmuel och det enda Bruno vet om vad som händer på Shmuels sida är att han inte får mycket mat.

Bruno: är en sprallig kille med mycket fantasier och älskar att gå på upptäcktsfärder. Han har brunt hår, en skjorta och ett par knä shorts.

Gretel (systern): Hon är ett hopplöst fall enligt Bruno. Hon är väldigt mogen. En dag pratar hon med sina dockor och en annan har hon slängt dom och börjat med att säte upp nålar på kartor. Gretel har gyllen blont hår och klär sig alltid fint.

Pappa: Brunos pappa är snäll mot sina barn, fru och jobbkamrater. Men han är verkligen inte snäll mot judar.

Mamma: Mamma var lycklig innan dom kom till Auschwitz. För när hon fick reda på att judarna dog och att man brände upp dom blev hon jätte ledsen och började dricka mycket.

Shmuel: Shmuel är Brunos kompis som han träffar på andra sidan stängslet. Han är väldigt ensam för att både sin pappa och farfar har försvunnit. Han har inget hår och han har tappat många tänder. Och han är väldigt mager.

Löjtnant kotler: Löjtnant Kotler är en soldat i ungefär 19 års åldern. Han är hjärtlös och ler aldrig.

Jag tycker att den här boken är väldigt bra. Men väldigt sorgligt. Man får veta mycket om hur det var att leva på den tiden och hur mycket makt vissa har. Man får lära sig att vissa personer är sjuka i huvudet och inte gillar en vis sort.